Att samla tusentals supportrar i en arena för att se ett sportevenemang oavsett om det handlar om fotboll, hockey eller en löpartävling skapar en fantastisk stämning. Men det innebär också ett stort ansvar. Säkerheten på sportarenor har aldrig varit viktigare än nu. Tyvärr lever vi i en tid då hotbilderna mot samhället förändras snabbt och då behöver arrangörer, myndigheter och säkerhetspersonal ta nya tag för att skydda både publik och utövare.
Varför är säkerhet på arenor så avgörande
Sportevenemang lockar många människor på en och samma gång. Det kan handla om tusentals, ibland tiotusentals personer som strömmar till en arena ofta med alkohol, starka känslor och en vilja att manifestera sitt stöd för ett lag. Historiskt har problem som pyroteknik, kravaller och huliganism varit en del av hotbilden.
Men dagens risker sträcker sig längre än stök och bråk. Den förändrade globala säkerhetssituationen påverkar även idrottsvärlden. Det finns ett behov av att förebygga attackförsök, sabotage eller terrorinslag särskilt vid större evenemang där sårbarheten är större.
Det svenska läget – förhöjd hotbild och krav på säkerhet
I Sverige har myndigheter och organisationer länge arbetat med att öka säkerheten vid idrottsevenemang. Riksidrottsförbundet samarbetar med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Polismyndigheten för att öka beredskapen vid arenor och andra evenemang.
Efter vissa höjda terrorhotnivåer infördes även strängare regler: vid stora evenemang infördes väskförbud för att förhindra att farliga föremål tas in. Det visar hur allvarligt det ses att förebygga potentiella hot, inte bara våld bland supportrar, utan även riktade attentat.
Att förhindra störningar och attacker: praktiska åtgärder
God säkerhet på arenor handlar om flera lager av förebyggande arbete:
- Kontrollerad entré och begränsade accesspunkter – färre ingångar gör det enklare att kontrollera vilka som kommer in.
- Visitation av besökare och bagage – att kontrollera väskor och vid behov göra kroppsvisitering är ett effektivt sätt att avskräcka från att ta med otillåtna eller farliga föremål.
- Övervakning och kamerateknik – bra kamerabevakning kan både förebygga incidenter och fungera som underlag vid utredning om något inträffar.
- Samverkan mellan klubb, polis och ansvariga säkerhetsteam – vid arrangemang är det ofta klubben som ansvarar för säkerheten inne på arenan medan polisen ansvarar för ordning före och efter matchen. Det kräver tydlig kommunikation och gemensamma rutiner mellan ordningsvakt och polis.
När flera aktörer samarbetar och prioriterar säkerhet blir det möjligt att både bevara stämningen och minska riskerna.
Nyare hot – varför terrorberedskap behöver integreras i sport
Den globala och nationella hotbilden har förändrats. Även om det för 2025 skedde en viss sänkning av den allmänna terrorhotnivån i Sverige från ”hög” till ”förhöjd” nivå betyder det inte att risken är borta.
För sporten innebär det att säkerhetsplanering måste ta höjd för terrorhot, inte bara för ordningsstörningar. Det handlar om att förebygga saker som angrepp riktade mot arenan eller publiken, inte bara huliganvåld. Detta bekräftas av att idrottsrörelsen nu arbetar mer aktivt med terrorberedskap i samband med stora tävlingar och evenemang.
Ett konkret exempel på att hotet är reellt: efter en terrorattack vid ett fotbollsevenemang i Belgien, där supporters skottskadades, har många aktörer inom sportvärlden fått anledning att omvärdera säkerhetsrutiner vid internationella matcher.
Vad kan göras för att höja säkerheten framöver?
För att säkerställa att sportarenor nånsin kan erbjuda en trygg miljö krävs långsiktiga lösningar och beredskap:
- Utökat samarbete mellan klubbar, säkerhetsföretag och myndigheter med tydliga roller och en plan för olika scenarier.
- Investering i modern teknik: bättre kameraövervakning, säkerhetszoner, kontrollerade entréer och andra fysiska skyddsåtgärder.
- Träning och beredskap för krissituationer — att personal vet hur man hanterar hot, men också panik, skadegörelse eller evakuering.
- Transparent och tydlig kommunikation till publik: tydliga regler, kontroller, och information om vad som gäller vid risk eller incidenter.
Att acceptera att säkerhet ibland innebär begränsningar, t.ex. visitation, väskförbud eller kännedom om regler är en del av att värna om att evenemang ska förbli trygga och tillgängliga för alla.
Säkerhetsperspektivet måste bli en given del av varje sportevenemang
I ljuset av en ökad hotbild, både vad gäller våld, ordningsproblem och terror, är det tydligt att säkerheten på arenor måste tas på allvar. Arenor och idrottsföreningar har ansvar för dem som kommer för att uppleva sporten. Men det är också ett större samhällsansvar: att skydda individer och möjliggöra ett tryggt idrottsliv.
Om det finns ett behov av professionell trygghet och ordning på en arena är det imperativt att anlita en extern aktör med rätt kunskap och kapacitet. En stark aktör inom säkerhetstjänster kan bidra med strukturerad planering, utbildad personal och förmåga att hantera ett brett spektrum av hot från ordningsstörningar till allvarliga säkerhetsrisker.
Sport ska vara glädje, gemenskap och passion. Men för att känslan av trygghet ska finnas både på läktare och plan måste säkerheten få ta plats.
